Idén till Fredspodden föddes på initiativ av engagerade i Stockholms Freds lokalförening och görs nu tillsammans med Fredsakademin. I podden får du svar på frågor kopplat till olika teman inom fred, säkerhet och nedrustning samtidigt som du får lära känna några av oss som jobbar på Svenska Freds kansli i Stockholm. 

I samarbete med Fredsakademin är unga med och skapar avsnitt till podden genom att ingå Fredspoddens poddgrupp. Genom att ingå i poddgruppen får du vara med på produktionsmöten där vi diskuterar teman och innehåll till kommande avsnitt, bistå med research och planering eller dela egna erfarenheter i podden. Du väljer själv när du kan bidra och kan när som helst gå ur poddgruppen. Alla som ingår i poddgruppen får stöttning av oss och en inblick i hur processen för att skapa en podd går till. Du får också chans att knyta kontakter med personal på Svenska Freds kansli.

Fredspodden finns på plattformen libsyn samt på Spotify och andra ställen där poddar brukar finnas. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg.

Turkiet och Ungern är de enda länder som ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan. Det innebär att ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst. Fredspodden #32 handlar om ett eventuellt svenskt Natomedlemskap och vi reder ut frågan: vad innebär det egentligen?

Svenska Freds har under hela processen motsatt sig ett svenskt Natomedlemskap och kräver nu bland annat en stark fredspolitik och en nationell lag mot kärnvapen på svenskt territorium. I avsnittet diskuterar vi riskerna med ett Natomedlemskap och hur det bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta. Vi lyfter också vilka krav Svenska Freds kommer driva för att bland annat säkerställa att Natomedlemskapet inte tillåts urvattna svensk utrikes- och nedrustningspolitik. 

I avsnittet besvarar vi även lyssnarnas frågor om Nato och diskuterar hur Svenska Freds kommer att granska det svenska Natomedlemskapet. Vi går genom den kravlista Svenska Freds har formulerat, som bland annat innefattar att inga värnpliktiga ska kunna tvingas att skickas utomlands på Natouppdrag och att svensk vapenexport inte får påverkas av Natomedlemskapet.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur ser de på att ett Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst? Vad innebär det att Nato inte har en ‘no first use’-policy? Vad skulle Sverige egentligen ha för skyldigheter i Nato? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

AI, det vill säga artificiell intelligens, är på allas läppar, men AI som utvecklas för militärt bruk och för att användas i vapensystem saknas ofta i de politiska diskussionerna. I början av sommaren nåddes vi av nyheten att Geoffrey Hinton, även kallad AI:s gudfader, hade sagt upp sig från Google för att varna för AI-teknik som han själv har varit med och utvecklat. Mer specifikt varnade han för helt autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar, som kan fatta beslut om att bruka dödligt våld utan mänsklig inblandning.

I Fredspodden #31, som spelades in den 20 juni, diskuterar vi vad en mördarrobot egentligen är, vilka risker som finns med militariserad AI och att det redan nu finns exempel på AI som används militärt. Vi frågar oss: vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar?

Avsnittet gästas av Deborah Biniam Solomon, Svenska Freds sakkunniga i frågan om mördarrobotar. Deborah reder ut begreppen, förklarar kopplingen mellan AI och diskriminering och lyfter riskerna med att överlåta beslut om liv och död till en maskin. Vi ringer också upp den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro, som lever och verkar i en kontext där AI används för militära syften.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur tänker de kring AI som tillämpas militärt? Varför behövs ett internationellt förbud mot mördarrobotar? Vad är artificiell intelligens egentligen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I januari i år meddelade Försvarsmakten att fler omotiverade 18-åringar kommer att behöva göra värnplikt framöver. Det innebär att fler unga som inte vill göra värnplikten kommer att kallas in ändå. De senaste åren har värnpliktsfrågan aktualiserats på flera sätt, inte minst sedan värnplikten återaktiverades 2017. Dessutom väcker den svenska Natoansökan frågor om huruvida värnpliktiga kommer att kunna skickas på utlandsuppdrag framöver. I detta avsnitt som spelades in den 24 maj pratar vi om vapenvägran, som är straffbart, och möter personer som har erfarenhet av att inte vilja bära vapen. Vi lyfter också frågetecken kring frågan: kommer värnpliktiga behöva strida för Nato?

Avsnittet gästas av Magnus Thorn, som har erfarenhet av att bli straffad för att vägra värnplikt. Vi pratar också med Fredrik Eklund, som berättar om sin bakgrund inom försvaret, om sin utlandstjänstgöring i Afghanistan, och om hur han ändrade uppfattning om det militära systemet och ansökte om vapenfri tjänst.

Gästar avsnittet gör också Linnéa Petersson och Viktoria Granath, som tillhör den första årskullen som fyllde i mönstringsunderlaget efter att värnplikten återaktiverades 2017. De berättar om oron över att bli kallad till mönstring mot sin vilja och om att fylla i mönstringsunderlaget utan att fullt ut förstå vad det innebär.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring risken att värnpliktiga skickas utomlands? Vad innebär vapenfri tjänst? Var kan man vända sig om man har frågor om värnplikten? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Under 2022 nåddes vi av rapporter om att militärjuntan i Myanmar använt det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf i fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och motståndsgrupper i landet. Detta trots att Sverige inte har exporterat vapen till Myanmar på flera decennier. Fredspodden #29 spelades in 27 april och handlar om svensk vapenexport där vi tar oss an frågan: hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar och i vilka andra väpnade konflikter har svenska vapen dykt upp?

Världen vapenskramlar; fredsforskningsinstitutet SIPRI konstaterade nyligen att de globala militärutgifterna ökar för åttonde året i rad och varnar för att upprustningen utgör ett hot mot den globala säkerheten. 2022 var Sverige ett av de länder som rustade upp mest jämfört med det föregående året. Den internationella vapenhandeln utgör en drivkraft i upprustningsspiralen och Sverige spelar en betydande roll som en av de största vapenexportörerna i världen räknat på per capita.

I det här avsnittet av Fredspodden rätar vi ut frågetecken kring svensk vapenexport samt hur svenska vapen kunde hamna i händerna på Myanmars militärjunta. Till hjälp har vi Linda Åkerström, Svenska Freds policychef, och Kristina Jelmin, Svenska Burmakommitténs verksamhetschef. Gästar avsnittet gör även Helen Buhtoo, ordförande för Karen Swedish Community, som berättar om situationen för civilbefolkningen under militärjuntans förtryck.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring Sveriges roll i upprustningsspiralen? Varför granskar Svenska Freds svensk vapenexport? Vad gjorde Svenska Freds på Saabs bolagsstämma? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

För 20 år sedan föll bomber över Bagdad efter att en koalition länder, ledd av USA och Storbritannien, invaderat Irak den 20 mars 2003. Eftersom invasionen saknade godkännande från FN:s säkerhetsråd stred den mot folkrätten och konsekvenserna av kriget är påtagliga än idag. Invasionen föregicks av anklagelser om att Saddams Husseins regim hade massförstörelsevapen och därmed utgjorde ett hot mot världsfreden. Dessa anklagelser har aldrig kunnat bevisas. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 28 mars, försöker vi gå till botten med frågan: vad ledde fram till invasionen 2003 och varför måste vi prata mer om folkrätt?

Avsnittet gästas av Hans Blix, tidigare utrikesminister, toppdiplomat och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. Hans Blix delar med sig av sina erfarenheter i Irak, vad som ledde fram till invasionen och vilka insatser som hade krävts för att förhindra den. Vi diskuterar vad som egentligen hände 2003, hur situationen ser ut idag och varför institutioner som FN och ramverk som internationell rätt är viktiga byggstenar för att skapa hållbar fred.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur minns de den 20 mars 2003? Varför är det viktigt att  fortsätta stå upp för folkrätten? Vad kan den som vill engagera sig göra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Brott mot mänskligheten, fruktansvärt våld mot civila, etnisk rensning och systematisk svält: detta avsnitt av Fredspodden handlar om kriget i Tigray. Det är ett krig vars konsekvenser släckt över en halv miljon civila liv, men som trots det ibland kallats “det bortglömda kriget”. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 2 mars, försöker vi därför gå till roten med frågan: varför hör vi inte mer om kriget i Tigray? Och hur är situationen i Tigray idag?

Avsnittet gästas av aktivisterna och experterna Judith Kiros och Samuel Girma, som berättar om kriget i Tigray, dess orsaker och konsekvenser. Vi pratar om krigets brutala grymhet och vad det gör med människor, vilka sår det lämnar och vad som behövs för att faktiskt bygga hållbar fred i Tigray. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och fredscoachen Karin Hansson. Med i programmet är även Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som tillsammans med programledarna reflekterar kring att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina gått in på sitt andra år. Vad minns de från den 24 februari 2022 och vad är det viktigt att vi fortsätter göra för att visa solidaritet med Ukraina? Varför är ansvarsutkrävande viktigt för fredsbyggande? Och vad kan vi i Sverige göra för att hjälpa människor i Tigray? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. 

Början av 2023 har haft ett fortsatt högt tonläge i den säkerhetspolitiska debatten: en debatt som präglas av begrepp som avskräckning, militärstrategi, upprustning och försvarskapacitet, och där mänskliga säkerhetsperspektiv lyser med sin frånvaro. I detta avsnitt, som spelas in 6 februari, reder vi därför ut frågan: vad är egentligen militarisering och vad har det för konsekvenser för vårt samhälle?

Avsnittet gästas av Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss djupdyka i militarisering, vad det innebär och vilka konsekvenser det har. Vi diskuterar relationen mellan militarisering och könsstrukturer, minskat demokratiskt utrymme, könsrelaterat våld samt krigets fruktansvärda grymhet och komplexitet. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även fredscoachen Karin Hansson. Vad ser de för exempel på militarisering i vardagen? Vad tänker de om den senaste utvecklingen i Nato-processen? Hur var Kerstins upplevelser av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina;  världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred. 

Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet. 

Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. 

Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen?

Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp!

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Vi befinner oss i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, med ett krig i Europa, ett eventuellt svenskt inträde i Nato samt en utrikespolitik i förändring. På mångas läppar är frågan: kommer Putin trycka på kärnvapenknappen? Det är inte konstigt att känna sig rädd; kärnvapens blotta existens medför hotet om civilisationers ödeläggning, ofattbara mängder lidande och katastrofala konsekvenser för hela mänskligheten. När  detta avsnitt spelas in 25 oktober pratar vi därför om hur vi kan se på kärnvapenhotet, och hur arbetet för kärnvapennedrustning ser ut, dess framgångar och utmaningar. Vi diskuterar också hur vi kan hantera våra rädslor för kärnvapenhotet, och hur vi tillsammans kan göra skillnad i arbetet för att bidra till kärnvapennedrustning. 

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig i hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds. Gabriella hjälper oss reda ut hur vi kan se på kärnvapenhotet, hur det internationella nedrustningsarbetet ser ut och hur ett Nato-medlemskap  påverkar Sveriges nedrustningspolitik. Hon berättar även om FN:s kärnvapenförbud, vad det gör för skillnad och varför det är så viktigt att Sverige skriver under detta. Dessutom får du tips på vad vi som medborgare kan göra för att bidra till arbetet mot kärnvapen. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Gästprogramledare för detta avsnitt är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant på Svenska Freds. Hur tänker de kring kärnvapenhotet? Vad har de för tips på hur vi kan hantera rädsla kringkärnvapenhotet? Vem får Svenska Freds ris och ros i den senaste kampanjen av Påtryckare för fred? Och vad kan vi, som enskilda personer, egentligen göra för att bidra till kärnvapennedrustning? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

När detta avsnitt av Fredspodden spelas in, den 30 september, har det gått 218 dagar sedan Ryssland inledde den fruktansvärda och folkrättsvidriga invasionen av Ukraina. Det är 218 dagar som inneburit misär, förstörelse och mänskligt lidande för de som drabbas av kriget. Putin har utlyst ‘delvis mobilisering’ i Ryssland där 300 000 ryssar väntas kallas in för att kriga. Detta har mötts av stora protester och lett till att tusentals män som berörs av mobiliseringen försökt lämna landet. Samtidigt har flera europeiska länder stängt sina gränser för ryska krigsvägrare och desertörer, och Sverige står inför ett vägval: ska Sverige välkomna ryska krigsvägrare? I detta avsnitt av Fredspodden pratar vi därför om krigsutveckligen i Ukraina, om vapenvägran som en form av motstånd, samt vikten av att stötta de människor som står upp mot krigets fasor.

Avsnittet gästas av Vitaly Demchenko och Sofia Pereswetoff-Morath från organisationen Russians Against War. Vitaly och Sofia berättar om hur det är att leva under den ryska regimen, och om deras motstånd mot Rysslands krig mot Ukraina. I avsnittet får du också höra den oberoende fredsforskaren Jørgen Johansen förklara hur vapenvägran är en form av ickevåldsmotstånd. Dessutom får du höra om Fredsakademins nya kursstart, och varför höstens fredscoacher tycker det är viktigt att i dessa tider engagera sig för freden.

Det har gått över sex månader sedan Ryssland inledde sin fruktansvärda och folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Sedan dess har miljontals ukrainare tvingats på flykt och det har rapporterats om upprepade ryska krigsbrott. Rysslands krig mot Ukraina har också påverkat den säkerhetspolitiska debatten som blivit alltmer militariserad under våren. I detta avsnitt pratar vi om vad som är viktigt att fortsätta göra för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Vi pratar också om den säkerhetspolitiska debatten, Svenska Freds valgranskning av hur partierna står i säkerhetspolitiska frågor och om varför ett nyanserat samtal om fred och säkerhet är viktigt. 

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds, som berättar om hur den säkerhetspolitiska debatten förändrats under våren, Svenska Freds valgranskning och hur demokratin påverkas av en snäv och hård debatt. Dessutom får du lyssna på när Fredsakademin besöker Scouternas Jamboree för 11 000 scouter och träffar scouter som fått utbildning i fred och säkerhet genom Fredsakademins aktivitet på lägret.  

Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare.  Vad tänker de när de påminns om att det gått ett halvår sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina? Varför tycker de att det är viktigt att prata om fred och säkerhet inför valet? Och hur många scouter utbildade egentligen Fredsakademin i fred och säkerhet på Scouternas Jamboree? Det får du svar på i detta avsnitt.

Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om vikten av att inkluderinga unga i arbetet med freds- och säkerhetsfrågor, och hur Fredsakademin arbetar mot bakgrund av FN:s resolution 2250 - Agendan för unga, fred och säkerhet. 

Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. Studion gästas av Fredsakademins utbildningssamordnare Malin Skålberg och Fredsakademins engagemangssamordnare Sara Husic som pratar om hur Svenska Freds arbetar med Arvsfondprojektet Fredsakademin. Tillsammans blickar de tillbaka på året som varit och hur deras arbete påverkats sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina. Fredsakademins fredscoacher Anna Kempe och Elida Strömberg berättar om varför ungas inkludering är viktig och varför de var på plats på Järvaveckan tillsammans med Svenska Freds. Och dessutom får du följa med Rebecka till kontoret när hon pratar med Svenska Freds organisationssekreterare Miriam Refai om hur Svenska Freds växt under våren.

Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om den senaste tiden, debatten kring Nato, vapenexport och Turkiets krav på Sverige. Dessutom får du lära känna Svenska Freds nya ordförande Kerstin Bergeå! 

Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. I avsnittet pratar hon med Kerstin Bergeå om vad hon tar med sig in i rollen som Svenska Freds ordförande och vilken roll Svenska Freds ska fortsätta ha i den alltmer militariserade samhällsdebatten. Rebecka ringer också upp Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, för att reda ut frågan kring svensk vapenexport till Turkiet, vad den nya utrikesdeklarationen betyder och var Sverige står i processen med ansökan till kärnvapenalliansen Nato. 

Det har gått över tre månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. Samtidigt har samhällsdebatten svängt och Sverige har på kort tid fattat beslut om att gå med i den militära kärnvapenalliansen Nato. I detta avsnitt pratar vi därför om vilka ickevålds- och ickemilitära metoder det finns för att skapa fred. 

Avsnittet gästas av Martin Uggla, verksamhetschef på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, som pratar om vilken roll demokratirörelser och människorättsperspektivet har för att skapa fredliga samhällen. Martin pratar också om hur kriget i Ukraina påverkat deras arbete den senaste tiden och vikten av att Sverige står upp för internationell rätt. I avsnittet blickar också Agnes Hellström tillbaka på sitt ordförandeskap, vilka framgångar hon tar med sig mest och vad som varit roligast med att representera Svenska Freds. 

Rebecka Lindholm Schulz och Agnes Hellström är Fredspoddens programledare. Vad kände de när beslutet om att Sverige skulle söka medlemskap i Nato kom? Vad betyder ickevåld för dem? Och hur var panelsamtalet om verktyg för fred som inledde Svenska Freds 139-års kongress? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.

Sedan Ryssland drog sig tillbaka från Kiev och dess förstäder i början av april har förödande bilder och vittnesmål spridits. Döda kroppar på gatorna och massgravar är del av den rapportering som tyder på allvarliga ryska krigsbrott. Samtidigt har debatten om NATO och ett svenskt medlemskap intensifierats kraftigt den senaste tiden. I detta avsnitt pratar vi därför om NATO verkligen kan göra oss säkrare och varför det är viktigt för demokratin att flera röster och nyanser får ta plats i samtalet. 

Avsnittet gästas av Malin Nilsson,  generalsekreterare på IKFF, som förklarar vad ett NATOmedlemskap skulle innebära och vilka risker det finns med det. Gästar avsnittet gör också Linus Hagström, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, som bland annat pratar om sin forskning kring den svenska NATO-debatten 2014-2018 och vilka risker det finns med att fatta snabba säkerhetspolitiska beslut.  Dessutom får du höra de blivande fredscoacherna Alva och Bitanya berätta om hur de påverkats av den senaste tiden och varför det är viktigt att engagera sig för fred och säkerhet. 

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om den senaste tidens NATO-debatt? Vad innebär det att NATO är en kärnvapenallians? Och hur många gånger har NATOs artikel 5 egentligen använts? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.

Det har gått över en månad sedan Ryssland inledde sin folkrättsvidriga, oförsvarliga och grymma invasion av Ukraina. Kriget i Jemen har också gått in på sitt åttonde år och där är 2,2 miljoner barn i akut behov av näringsstöd för att överleva. I detta avsnitt pratar vi om krigen i Ukraina och i Jemen och om Sveriges roll i att exportera vapen till väpnade konflikter.

Avsnittet gästas av Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds och expert på svensk vapenexport, som förklarar vilka risker det finns med vapenexport till diktaturer och krigförande stater. Hon reder också ut skillnaden mellan svensk vapenexport till den saudiledda koalitionen som krigar i Jemen och det militära stödet som skickats till Ukraina i form av bland annat 5000 pansarskott. Dessutom får du lyssna på en intervju med Minna Fredriksson, rådgivare i konflikt och rättvisa på Diakonia, som berättar om Diakonias arbete för att stötta civilsamhället i olika konfliktdrabbade kontexter. 

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om situationen i Ukraina och i Jemen? Hur har den senaste tidens debatt varit? Och varför har samtalet i podden betytt extra mycket den här gången? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.

Torsdag 24 februari inledde Ryssland en oförsvarlig och folkrättsvidrig militär invasion av Ukraina. Vi är många som känner med Ukrainas folk och den fruktansvärda situation de befinner sig i, som är förbannade och vill göra allt vi kan för att få stopp på den ryska krigföringen. I detta specialavsnitt pratar vi om Rysslands krig mot Ukraina och vad vi kan göra för att få stopp på det. 

I avsnittet får du höra om hur Svenska Freds tycker att Sverige borde agera för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Du får också höra vad Svenska Freds tycker om Sveriges riksdags beslut att skicka krigsmateriel till Ukraina och ett svenskt Nato-medlemskap. Dessutom får du höra om de demonstrationer Svenska Freds arrangerat för att protestera mot kriget och du får flera tips på vad du kan göra för att bidra.

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad kände de när de först nåddes av nyheten att Ryssland invaderat Ukraina? Hur är det att vara en orubblig röst för fred och nedrustning i en hård och intensiv debatt? Och vad ger dem hopp? Det pratar de om i detta specialavsnitt. 

Den senaste tidens samhällsdebatt om det säkerhetspolitiska läget har varit snäv och alarmistisk. Att Ryssland har hotat med att militärt angripa Ukraina är mycket oroväckande och upprörande, men varför framställs det som att kriget är på ingång även i Sverige? Och varför är fokus så ensidigt på militära lösningar? I detta avsnitt lyfter vi vikten av en nyanserad debatt där de fredliga alternativen får ta plats och problemen med en militariserad samhällsdebatt. 

Fredspodden gästas av skådespelaren Robert Fux, som tillsammans med Svenska Freds satte upp föreställningen Ned med vapnen på Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2019. Han berättar om föreställningen, hans tankar om den senaste tidens upprustningshets som dominerat nyhetsflödet och vilken roll kultur kan spela i att nyansera debatten. Gästar avsnittet gör också Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, som berättar om Svenska Freds utmärkelse “Årets vapenvärvning” och  problemen med de täta banden mellan regeringskansli, myndigheter och vapenindustri. Dessutom får du höra Fredsakademins deltagare Sofia och Evelina berätta om vad de ser fram emot mest med freds- och ledarskapsutbildningen och varför de tycker alternativ som Fredsakademin är viktiga.

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om det säkerhetspolitiska läget? Vad gör dem upprörda? Och vad ger dem ny glöd för att stå upp för de fredliga alternativen? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.

Sedan 2014 bedriver Sverige som första land i världen feministisk utrikespolitik . Samtidigt säljer Sverige vapen till krigförande stater och diktaturer där kvinnors rättigheter systematiskt kränks. Cornelia, fredscoach och alumn från Fredsakademins ledarskapsutbildning, undrar varför Sveriges utrikesminister tidigare sagt att det inte finns någon motsättning mellan feministisk utrikespolitik. Vår kollega Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet, är på plats i studion och förklarar varför det är en motsättning. Hon reder också ut vad feministisk utrikespolitik innebär, hur vapenexport påverkar kvinnors säkerhet och vad vi kan göra för att stärka den feministiska utrikespolitiken. Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Är de feminister? Och vad tänker de på när de hör feministisk utrikespolitik? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt. 

Genom historien har Svenska Freds och fredsrörelsen bidragit till en rad fredliga framgångar, men hur lång tid tar fredsarbete egentligen? I detta avsnitt lyfter vi att även om leveranstiden på fred är lång är den inte oändlig och att det dessutom finns massor av saker vi kan göra för att förkorta den! 

Christina Öster, expert på fredsavtalet mellan Sverige och Norge, berättar om Morokulien och fredsrörelsens aktiva arbete som såg till att det aldrig blev något krig mellan Sverige och Norge i början på 1900-talet. Tilda Wendefors, projektledare för nedrustningsfrågor, berättar om leveranstiden på demokratikriteriet i den svenska vapenexportlagstiftningen och Svenska Freds arbete för att stoppa vapenexport till diktaturer. Studion gästas också av Fredsakademins fredscoach Julia Hammarström som i samtal med Deborah Solomon, kampanjledare på Svenska Freds, pratar om vad vi kan göra för att förkorta leveranstiden på ett globalt förbud mot mördarrobotar. 

Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Har de kämpat för någon fredsfråga som gett resultat? Hur lång tid var leveranstiden på de globala förbuden mot kärnvapen och mot klustervapen? Och varför pratar vi inte mer om krigen som stoppades innan de bröt ut? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.

För 20 år sedan USA inledde “kriget mot terrorism” som bland annat ledde till att USA gick in militärt i Afghanistan. Situationen i Afghanistan där talibanerna återigen tagit makten efter 20 år av internationellt, militärt deltagande får oss att fundera över frågan; går det verkligen att kriga fram fred? Fredsforskaren Helena Lindholm reder ut vad kriget mot terrorism inneburit för världen och vad vi egentligen vet om militära lösningar som konfliktlösningsmetod. Studion gästas också av Svenska Afghanistankommitténs Sverigechef Anna Ek som berättar om hur den militära insatsen, som Sverige deltagit i, påverkar deras arbete och civilbefolkningen i Afghanistan. 

Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Vad minns de från 11 september 2001? Vad tar de med sig från samtalen med Helena Lindholm och Anna Ek? Och vad säger fredscoacherna Ayla och Vendela om hur det var hålla workshops om hållbar fred och mänsklig säkerhet med gymnasieelever? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.

Sverige har över 200 års frånvaro av storskaligt krig, men genom militära insatser och vapenhandel har Sverige påverkat en rad konflikter sedan 1950-talet. I Fredspoddens tionde avsnitt diskuterar vi Sveriges fredstillstånd och olika sätt att se på fred. Studion gästas av Clara, fredscoach och alumn från Fredsakademins ledarskapsutbildning, som berättar om artikeln hon skrivit för fredstidningen Pax på temat “Vad betyder fred?”. Med hjälp av Clara ringer vi upp fredscoacherna och alumnerna Nadia och Jonatan som berättar vad fred är för dem och hur de ser på Sveriges fredstillstånd.

Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Vad betyder fred för dem? Hur ser de på Sveriges fredstillstånd? Och på vilka sätt påverkar Sverige väpnade konflikter runt om i världen? Det får du svar på i detta avsnitt. 

I år är det 76 år sedan kärnvapen användes för första gången och atombomben “Little Boy” släpptes över Hiroshima.  Hur ser vi till att kärnvapen aldrig används igen? Och varför har Sverige inte skrivit under FNs konvention om kärnvapenförbud? Josefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen, är på plats i studion och hjälper oss reda ut detta. Vi pratar också med fredscoacherna Clara, Desiré och Annika som var på plats på Simrishamns Fredsfestival som symboliskt inleddes på Hiroshimadagen.

Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Vad känner de när de tänker på risken att kärnvapen kan användas igen? Hur hänger bikini-baddräkten och kärnvapen ihop? Och hur blev papperstranan en symbol för hopp och fred? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.

Fredsakademin är den del av Svenska Freds som vänder sig till unga, men vad ingår egentligen i Fredsakademin och varför är mänsklig säkerhet så viktigt? I detta avsnitt pratar vi om Fredsakademins arbete med att inkludera och engagera unga i freds- och säkerhetsfrågor. Nadia, Frida och Tiba berättar om hur det var att gå den allra första terminen av Fredsakademins utbildning i fred och ledarskap och hur de som fredscoacher sedan ska workshopa för gymnasieklasser. Studion gästas också av Sara Husic, projektassistent för Fredsakademin, som berättar om hennes erfarenheter av Försvarsmaktens rekryteringsprocess, hur hon hittade till Svenska Freds och vad det bästa med Fredsakademin är.

Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, är Fredspoddens programledare. Vilka skolbesök minns de? Och vad är egentligen en MÖP? Det och mycket annat får du svar på i Fredspoddens åttonde avsnitt.

Förenade arabemiraten, som är en av de stridande parterna i Jemenkriget, var största mottagare av svensk krigsmateriel 2020. I Fredspoddens sjunde avsnitt  diskuterar vi den svenska vapenexporten och Svenska Freds arbete med att stoppa den. Tilda Wendefors, projektledare för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, reder ut vad som gäller och vem som bestämmer. Säljer Sverige verkligen vapen till krig? Och varför stoppas inte exporten?

Fredspoddens programledare Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande pratar om vad du kan göra för att förhindra att svensk krigsmateriel hamnar i händerna på diktaturer och krigförande stater. Vad kände Rebecka och Agnes när de först fick veta att Sverige faktiskt exporterar vapen till krig? Och hur tycker Agnes det är att besöka vapenföretaget Saabs bolagsstämma? Det får du svar på i detta avsnitt.

Sedan 2017 får cirka 100 000 unga varje år ett brev från Plikt- och prövningsverket om att fylla i mönstringsunderlag för den återaktiverade värnplikten. I premiäravsnittet för Fredspoddens nylansering reder vi ut vad som händer när brevet landar i brevlådan och hur det var för några av de blivande 18-åringar som behövde skicka in svaren på en lång rad frågor. Jill och Ayla berättar om hur det kändes och hur snacket gick i familjen och bland vännerna.

David berättar om sin erfarenhet av att både mönstra och göra värnplikt och hur han ser på upplevelsen i efterhand. Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, är Fredspoddens programledare. Har någon av dem gjort lumpen, och varför kallas det så? Det och mycket mer får du svar på i detta avsnitt.