I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2250 som lyfter vikten av ungas betydelse i arbetet med fred och säkerhet. Resolutionen utgör grunden för agendan för unga, fred och säkerhet där en viktig pelare är deltagande, vilket innebär att unga ska ges möjlighet till meningsfullt deltagande i beslutsfattandeprocesser. För mig som ung, fredscoach, och praktikant på Sveriges FN-representation inom nedrustning, är vikten av denna resolution tydlig: för att kunna bygga hållbar fred måste unga få vara en del av fredsarbetet. 

Ungas perspektiv behövs i alla former av fredsfrämjande arbete, i allt från arbete med styrdokument för internationella samarbeten till genomförande av projekt på nationell nivå. Ett bra exempel är klimatfrågan där unga utgjort en betydande del av påverkansarbetet; på liknande sätt behöver Sverige arbeta aktivt för att inkludera unga i fredsarbetet, inte minst i diskussionen om kärnvapen och det internationella nedrustningsarbetet.

Kärnvapen och användning av dem riskerar att ödelägga stora delar av mänskligheten och vårt klimat. Kärnvapen är en ödesfråga vars förödande konsekvenser i hög grad kommer påverka unga i framtiden om vi inte på allvar arbetar mer för att verka för kärnvapennedrustning. Av den anledningen måste unga ges möjlighet till inflytande och dialog med politiker. Det behövs forum där unga, på ett meningsfullt sätt, kan få kunskap om kärnvapennedrustning. Det i sin tur möjliggör för unga att  bidra med informationsspridning, nätverksbyggande och organisering.

Men har unga kunskapen som krävs för att kunna bidra till freds- och nedrustningsarbetet? Jag skulle säga att ungas kompetens är en avgörande del av detta arbete. Många kanske ser ungas brist på erfarenhet som ett hinder för ökat engagemang, men tvärtom är detta faktiskt en styrka. Unga kan tänka i nya banor, komma med nya idéer och identifiera nya lösningar på existerande hot och utmaningar. Det är därför väsentligt att främja ungas deltagande i dialog och förtroendeskapande, bland annat genom att skapa mötesplatser och forum om, för och av unga kring frågor som rör kärnvapennedrustning.

Projekt som Fredsakademin är därför ytterst viktiga, eftersom de syftar till att inkludera unga i fredsarbetet. Genom Fredsakademin fick jag ökade kunskaper och ett större intresse för hållbar fred, vilket motiverade mig till att fortsätta arbeta med nedrustningsfrågor.

Arbetet för inkludering av unga i nedrustningsfrågor förblir en utmaning, men det är nu viktigare än någonsin att ta ställning för nedrustning och stärka den globala normen mot kärnvapen. Och i det arbetet behövs fler unga.