Jag var väldigt nervös då jag fyllde i mönstringsunderlaget eftersom jag inte ville genomföra värnplikten. Jag har växt upp med värderingar om att konflikter skall lösas genom dialog och andra fredliga medel. Min största förebild är min mormor som jobbat med mänskliga rättigheter och hon har visat mig mycket bilder från hennes resor där man ser gamla krigszoner där omgivningen är helt förstörd. Därför kändes det för mig orimligt att jag i ett fritt land skulle kunna bli beordrad att göra en utbildning mot min vilja, vilket gjorde att jag kände ett obehag under tiden som jag väntade på svar. Jag hade även många diskussioner med mina vänner om detta då vissa var väldigt intresserade av att genomföra värnplikten. Däremot kallades jag ofta naiv för min åsikt att jag själv borde få välja hur jag ska bidra till Sveriges säkerhetsarbete. Att beröras av värnplikten har för mig därför inte varit en särskilt bra upplevelse och jag vill gärna se att processen ändras i framtiden.

Mitt tips till någon som får brevet är att fundera över dina värderingar och intressen. Oavsett om Försvarsmakten anser att du är lämpad för värnplikt eller inte så kan du bidra till en hållbar och säker framtid på alla möjliga olika sätt. Diskutera med andra som är i en liknande situation och försök förstå och respektera varandras perspektiv. Det finns inget rätt eller fel utan agera utifrån din egen vilja.