TRE AV OSS ALUMNER FRÅN FREDSAKADEMINS ledarskapsutbildning fick följa med Svenska Freds på en tredagars djupdykning i freds-och klimatrörelsernas gemensamma utmaningar. En av de viktigaste slutsatserna vi tagit med oss från Fredsakademin är att mänsklig säkerhet är viktigare och bredare än militär säkerhet. Detta både bekräftades och kompletterades under helgen och vi tar med oss insikter, inspiration och värdefulla vänskapsband.

FESTIVALEN INLEDDES SYMBOLISKT på Hiroshimadagen, 76 år efter att atombomben ”Little Boy” visade kärnvapnens förödande konsekvenser för såväl fred som miljö och människor. Moderator Gudrun Schyman fördömde ”nån-annan-ismen”, inställningen att problem ska lösas av någon annan person, någon annanstans, någon annan gång. Hon manade till handling: när något behöver göras – till exempel få till ett kärnvapenförbud – då gör vi.

OCH SEN GJORDE VI: vi lyssnade och samtalade och reflekterade och sjöng. Vi hade ett rikt kunskapsutbyte och fick ta del av berättelser från erfarna pelare inom fredsrörelsen. Vi upplevde hur kultur bär fredsbudskap genom konst och musik. Vi pratade om våld, militarism, ekocid och naturens rättigheter. Vi lärde oss om hur gräsrotsrörelsens envisa påverkansarbete på kommunal nivå verkat för att pressa politiker nationellt och globalt i kärnvapenfrågan. Det var en glädjefull helg, men också ett uppvaknande och en påminnelse om att vi behöver bli fler, och vi behöver nå längre. Framförallt har vi fått mer kraft och kunskap inför vårt framtida arbete som fredscoacher - workshopledare i hållbar fred och säkerhet, för gymnasieelever.

FESTIVALEN VAR EN VIKTIG ILLUSTRATION av något fredsrörelsen och klimatrörelsen har gemensamt, nämligen glokalt engagemang: tänk globalt, agera lokalt. Den övertygade om att vi kan uppnå mest när vi slår våra kloka huvuden ihop. Klimatrörelsen och fredsrörelsen, aktivister, konstnärer och forskare, yngre och äldre - vi behövs alla för att skapa en fredligare värld. Nästa år är det 50 år sedan FN:s första miljökonferens hölls i Stockholm 1972 och som blev tongivande för efterkommande internationellt miljöarbete. Civilsamhället är viktigt för att sätta prägel på fredsarbetet framöver, och nu byggs alltså momentum att återigen jobba tillsammans - för fred på jorden och fred med jorden.