Värnplikten återaktiverades 2017, delvis utifrån motiveringen att försvarets personalbehov inte kunde fyllas med frivilliga rekryter. Så långt det är möjligt ska Plikt- och prövningsverket kalla personer som inte är negativt inställda till att göra värnplikten, men risken att unga kallas till värnplikt mot sin vilja ökar när fler ska pliktas framöver. För att få fler unga att vilja genomföra militär grundutbildning har Försvarsmakten tillsammans med Plikt- och prövningsverket försökt forma bilden av värnplikten som en möjlighet för unga, snarare än som en plikt. 

- Tanken var att värnplikten skulle ses som en merit för individen. Från att ha varit något som alla män gjorde, skulle istället enbart de allra bästa, de bäst lämpade och mest motiverade 18-åringarna väljas ut. Värnplikten skulle ses som ett exklusivt projekt, och därför som mer legitim och modern än 1900-talets värnplikt, säger Sanna.

En stor förändring sedan värnplikten återaktiverades är att värnplikten numer är könsneutral, på så sätt att den inte enbart omfattar män. Försvarsmakten har sedan 90-talet haft i uppdrag att få fler kvinnor att söka sig till försvaret; till en början handlade dessa rekryteringsstrategier om att signalera att “en kvinna kan förbli kvinnlig i försvaret” säger Sanna. På senare år har det dock skett en drastisk förändring.

- Nu signaleras istället att en kvinna kan bli precis lika bra som en man. Man signalerar till och med att i försvaret betyder kön ingenting, säger hon. 

Detta innebär dock inte att betydelsen av kön faktiskt luckrats upp och försvunnit inom försvaret, påpekar Sanna. Och på frågan om Försvarsmakten faktiskt blivit jämställd i och med den nya värnplikten svarar hon:

- Det korta svaret är nej, inte nödvändigtvis. Införandet av könsneutral värnplikt, och den ökade rekryteringen av kvinnor, bidrar inte per automatik till en mer jämställd Försvarsmakt. 

Sanna beskriver att det än idag finns systematiska skillnader i hur kvinnor och män upplever Försvarsmakten, både när det gäller tillgång till passande militär utrustning och materiel, men även när det kommer till hur personer behandlas inom försvaret. Försvarsmakten fortsätter vara en patriarkal institution på flera plan, vilket får konsekvenser för de individer som drabbas.

- Samtidigt som Försvarsmakten kampanjat om att man är en öppen, inkluderande och jämställd arbetsgivare, så har det kommit rapporter om att sexuella trakasserier och kränkningar av värnpliktiga fortsätter vara utbredda inom organisationen, säger hon.  

Att kvinnor numera pliktas till försvaret kan visserligen skapa incitament för Försvarsmakten att göra vissa anpassningar för kvinnor inom verksamheten, säger Sanna. Samtidigt påpekar hon att det kan vara svårt att införa jämställdhetsreformer inom en organisation som ständigt kan nedprioritera jämlikhet- och jämställdhetsmål, med hänvisning till att organisationens militära effektivitet måste komma först. 

Idag befinner vi oss i en situation där värnpliktens roll i samhället är under dragkamp igen.

- Under valrörelsen, och i ljuset av Rysslands anfallskrig av Ukraina, har vi hört helt andra förslag på vad värnplikten ska kunna tänkas vara för samhället. Politiker från båda blocken pratar om att fler unga ska pliktas. Det talas om att detta inte bara kommer ge oss ett starkare försvar, utan att det också kommer skapa ett mer motståndskraftigt samhälle; det ska leda till bättre integration – ett familjärt argument som kommit tillbaka igen; det talas till och med om att det kommer ge oss bättre folkhälsa, säger Sanna. 

Men hur värnpliktens roll i samhället kommer att utvecklas framöver återstår att se, betonar Sanna. Hon berättar att i samhällen präglade av väpnad konflikt och militarisering utvecklas värnplikten inte sällan till att betraktas som en maskulin plikt. Sanna lyfter värnplikten i Ukraina, som sedan Rysslands invasion kommit att betraktas som något män måste göra för att försvara sin nation, och för att bibehålla sin heder och ära. 

- Det är drastiskt annorlunda från Försvarsmaktens och Plikt- och prövningsverkets sätt att försöka göra värnplikten attraktiv för unga i Sverige, men det är möjligt att vi kommer få se denna typ av utveckling även i Sverige framöver. 

Oavsett hur bilden av värnplikten och det svenska försvaret utvecklas är det viktigt att vi är medvetna om vad den innebär och vilka konsekvenser den får. 

- Det är viktigt att vi känner till att all typ av militär reklam och PR syftar till att göra krig och krigsförberedelser legitima – eller till och med attraktiva – för individen och samhället i stort. Oavsett om vårt försvar lockar unga genom ett romantiserat löfte om krigets äventyr, eller om vi gör det med löftet om fred, frihet och säkerhet, så bidrar praktiken i sig till att upprätthålla, legitimera och kanske framförallt normalisera en värld där stater använder krig och krigsförberedelser som politiska maktmedel, förklarar Sanna. 

Detta är en politisk fråga, menar hon, en fråga som vi som demokratiska medborgare bör engagera oss mer i. 

- Om krig och krigsförberedelser som politiska maktmedel kan vara legitima är helt upp till upp till var och en att ta ställning till. Men, när dessa maktmedel normaliseras, är min bedömning att det också leder till våldsspiraler, med oerhört lidande som följd. Vad vi gör med den insikten är inte främst en fråga för forskningen, utan en fråga för oss som demokratiska medborgare att ta ställning till.