I BÖRJAN AV 2023 landade mönstringunderlaget hos över 100 000 unga som fyller 18 i år. De har behövt ta ställning till att genomföra militär grundutbildning, samtidigt som stora frågetecken kvarstår kring hur ett potentiellt svenskt Natomedlemskap kan påverka värnpliktiga. Fredsakademin reder ut vad vi vet om processen och har träffat två ungdomar som berörs.

DEN 16 MAJ 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. Det var ett stort säkerhetspolitiskt beslut som fattades snabbt, med utebliven debatt om den faktiska innebörden. Hur ett medlemskap påverkar Sverige i praktiken vet vi ännu inte, men en grundpelare i Nato är alliansens femte paragraf, artikel 5, som innebär att en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot hela alliansen. Det väcker frågor om vad Sverige bli skyldiga att bidra till, och därmed hur unga värnpliktiga kommer att påverkas. Bland annat finns frågetecken kring utlandstjänstgöring. 

I DAGSLÄGET SKICKAS endast anställd personal på utlandsuppdrag, men enligt försvarsminister Pål Jonson är detta en gråzon. Enligt lag får värnpliktiga användas för försvar av Sverige, men i ett uttalande till SVT i december 2022 understryker Jonson att det är en definitionsfråga vad det innebär. Trots att värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap har det varit knapphändig debatt om konsekvenserna för de som berörs av plikten liksom vad unga själva tänker kring detta. Fredsakademin har därför träffat ett par unga som berörs av plikten för att höra hur de tänker om den svenska Natoanslutningen och hur ett potentiellt medlemskap kan påverka dem. 

- Jag gjorde min militära grundutbildning med tanken att om något händer Sverige så anser jag att jag har en skyldighet att kunna hjälpa till om jag kan, då jag tycker att vårt land och vår rätt att leva som vi själva vill är värda att försvara. Att då eventuellt behöva riskera mitt liv för länder som kanske inte alls står upp för samma saker som vi gör blir en konstig tanke, och går inte ihop med anledningen till mitt val att göra värnplikten, säger en ung person som både genomfört militär grundutbildning och varit anställd soldat hos Försvarsmakten.

ÄVEN OM FÖRSVARSMINISTER Pål Jonson sagt att frivillighet och motivation ska väga tungt i frågan om utlandsplacering, kvarstår frågetecken om huruvida unga genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag. I dagsläget är frågan inte reglerad och regeringen har därför tillsatt en departementsutredning som ser över lagstiftningen. Delar av utredningen ska presenteras 31 mars, men väntas inte slutredovisas förrän 15 december. . Samtidigt väntas Sveriges riksdag ta beslut om en Natoanslutning 22i mars. Om frågan om utlandstjänstgöring inte är avgjord då kommer riksdagen inte kunna ta ställning till slutsatserna kring hur ett Natomedlemskap kan komma att påverka värnpliktiga. 

SVENSKA FREDS HAR TIDIGARE lyft riskerna med ett svenskt Natomedlemskap då det innebär att Sverige militärt allierar sig med stater som har grava demokratiska brister. Turkiet är enligt Freedom House klassat som ofritt och har begått folkrättsbrott genom militära offensiver mot norra Syrien. Även människorättsorganisationer som Amnesty har lyft att Turkiet begått krigsbrott, övergrepp och kränkningar under den väpnade konflikten i Syrien. Ett Natomedlemskap kan också riskera att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, även tillsammans med odemokratiska allierade. 

- Sveriges inträde i Nato kan förändra situationen för tjänstgörande då det innebär att Sverige får försvarsskyldighet till andra Natoländer. Jag antar att detta ger en ökad risk för att Sverige skulle behöva militärt engagera sig i krig. Jag har egentligen aldrig varit intresserad av att göra värnplikten, men i och med Sveriges eventuella Natomedlemskap så känner jag att jag absolut inte vill tjänstgöra då jag inte vill engagera mig själv i krig, säger en av de ungdomar som skickat in mönstringsunderlaget i år. 

SEDAN HÖSTEN 2021 har Fredsakademin pratat med över 4000 unga som berörs av värnplikten, framförallt genom besök i gymnasieskolor. Fredsakademin har märkt att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina, Sveriges Natoansökan och ökade krav på militär upprustning har gjort att fler känner oro för att kallas till värnplikt. De unga som berörs av värnplikten har dessutom begränsad möjlighet att påverka politiskt då de antingen är omyndiga eller nyligen har fyllt 18 år. Frågetecknen som finns kring vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för utlandstjänstgöring gör även att de unga som nu fyllt i mönstringsunderlaget inte fullt ut vet vad de tar ställning till. 

- Det är i sig en konsekvens av den påskyndade processen med Sveriges Natoansökan och den uteblivna debatten om dess innebörd. Det är ett stort demokratiskt problem att de som berörs knappt hunnit fylla 18 och haft begränsade möjligheter till inflytande i frågan, säger Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz som mött unga som berörs av värnplikten under det senaste året. 

DET FINNS ALLTSÅ stora frågetecken kring hur ett Natomedlemskap kan påverka utlandstjänstgöring. När riksdagen fattar beslut om Sveriges Natoanslutning i mars är det möjligt att vi inte fullt ut kommer veta vad  ett Natomedlemskap kan komma att innebära för värnpliktiga.. Inte heller vet de över 100 000 18-åringar som fått mönstringsunderlaget hur en militär grundutbildning med efterföljande krigsplacering i det militära försvaret kan påverka dem. Det är därför viktigt att nu både lyfta frågan till debatt, liksom att säkerställa att ungas röster får höras och att unga får klarhet i hur Nato kan påverka deras framtid.