- Det skrämmer mig hur snabbt allting utvecklades och hur mycket som kunde hända på så kort tid. Det är hemskt att se så många människor bli drabbade och jag är orolig för att jag och mina nära och kära någon gång kommer att hamna i en liknande situation, berättar Ella, 19 år.

Ella fyllde 18 år när anfallskriget mot Ukraina bröt ut. Precis som alla andra ungdomar i Sverige kommer hon att bli vuxen i en värld där krig och säkerhetsfrågor tynger deras axlar. En annan person som känner oro är Wilmer, 19 år.

- Jag tycker det är hemskt och jag har mycket medkänsla för Ukraina. Jag känner mig maktlös eftersom det inte finns något jag kan göra åt det, säger Wilmer.

Ungdomar i Sverige befinner sig inte i krigets blodiga epicentrum, men krigets fruktansvärda konsekvenser skapar fortfarande starka känslor. De bär på oro, och rädsla för att själva behöva uppleva och delta i krig och våld.

- Även i Sverige är det svårt att känna sig helt trygg. Gatuvåldet ökar, och även terrordådet som utfördes mot svenskar i Bryssel har skapat en otrygghetskänsla, säger Leo, 17 år.

Oroskänslor tycks ytterligare förstärkas av Sveriges väg in i militäralliansen Nato, ett ämne som väcker många frågor hos unga. En del berättar att de upplever att de inte har fått tillräckligt med information om vad Nato är, vad ett medlemskap kan innebära, och att de därför upplever att det är svårt att ta ställning och avgöra vad de egentligen tänker om att Sverige ansökt om Natomedlemskap.

- Jag ser ansökan som ett positivt och nödvändigt steg. Situationen i världen är osäker, med krig i Europa, klimatförändringarna och mycket annat, berättar Leo.

Flera unga som Fredsakademin pratar med uttrycker att de tycker att Nato är ett nödvändigt steg i en allt mer osäker värld. De känner sig osäkra och upplever att Sverige har ett större behov av att kunna försvara sig militärt och upplever därför att Nato är den enda lösningen. Flera andra unga uttrycker dock istället oro kring vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för dem och hur beslutet om medlemskapet kan komma att påverka dem. De upplever att de inte fått svar på vad Nato faktiskt innebär för Sveriges och deras säkerhet.

I en värld som känns allt mer osäker berättar samtidigt flera att de tänker mindre och mindre på kriget i Ukraina.

- I början var det svårt att tänka på något annat, jag tyckte att det var så fruktansvärt att ett krig bröt ut i Europa. Nu, över ett år senare, tänker jag mer sällan på det. Media pratar inte heller lika ofta om det, säger Leo.

Leo förklarar att allt det hemska som sker i världen med tiden blir mer normaliserat, mot ens vilja. Våldet som pågår förblir hemskt, men efter en tid rinner bägaren över för hur mycket oro och rädsla en person orkar bära på.

- Jag tänker sällan på situationen i Ukraina, men det är fortfarande hemskt vad som sker, berättar Markus.

Kanske känns kriget i Ukraina alltså inte lika påtagligt för ungdomar längre, men tydligt är att de fortfarande växer upp i en värld präglad av det.

- Jag är orolig för att det kommer bli krig i Sverige. Speciellt nu när allt händer med koranbränningar och den höjda terrornivån. Nyheterna rapporterar om att säkerheten försämras, och det skrämmer mig, säger Ella.

- Kriget i Ukraina skapar en oroskänsla i mig, detta beror på att konflikten geografiskt ligger nära Sverige, menar Stella.

I en värld där nyheter om krig och osäkerhet kryper närmare unga blir Fredsakademins roll i att besöka gymnasieskolor för att prata om hur vi kan arbeta för att förhindra att krig bryter ut, skapa hållbar fred och garantera människors säkerhet allt viktigare.

Situationen för unga är idag på många sätt unik. Unga växer upp i en allt mer sammanknuten värld, där våldet eskalerar, krigen expanderar och där osäkerheten genomtränger allas vår vardag. Inte konstigt att det bland unga finns en ovisshet och oro inför framtiden och vad den har att ge. Inte konstigt att unga tänker: I vilken värld kommer jag att bli vuxen? Vad för värld kommer att finnas kvar för oss?