Combined Shape

PAX NR 1 2022

Malin Karlsson: Mördarrobotar försvårar efterlevnaden av folkrätten

Malin gick Fredsakademins ledarskapsutbildning våren 2021. Hon är jurist och fördjupade sig under studietiden inom mänskliga rättigheter. Läs hennes artikel om hur mördarrobotar försvårar efterlevnaden av folkrätten här.

Världen, inklusive väpnade konflikter, styrs alltmer av tekniska lösningar. Förespråkare för helt autonoma vapen – så kallade mördarrobotar – menar att autonoma vapensystem i större utsträckning kan efterleva krigets lagar än vad människor kan, eftersom robotar saknar känslor. Men hur väl stämmer den hypotesen egentligen överens med folkrätten?

Folkrätten handlar om hur länder och internationella aktörer ska förhålla sig till varandra och innefattar bland annat mänskliga rättigheter, internationell straffrätt samt humanitär rätt. Krigets lagar, som den humanitära rätten kallas, reglerar vilka vapen som får användas och syftar till att skydda såväl civila personer och objekt som stridande. 

Den humanitära rätten bygger på en rad principer, som distinktionsprincipen, försiktighetsprincipen och principen om icke-diskriminering. Enligt distinktionsprincipen får endast militära objekt anfallas i krig. Det innebär att stridande parter måste kunna skilja på civila och militära mål. Det har påståtts att mördarrobotar skulle vara bättre lämpade än människor på att göra denna distinktion, då de baserar sitt beslutstagande på data som den analyserat istället för på känslor. Att skilja på civila och militära mål kräver förmåga att göra val utifrån olika omständigheter. Kan det inte vara just vårt mänskliga kännande som gör att vi kan fatta komplexa och situationsbaserade beslut? Att förlita sig på att helt autonoma vapensystem kan skilja på civila och militära objekt är riskfyllt, och i strid med försiktighetsprincipen som kräver att stridande parter ska vidta rimliga åtgärder för att minimera civil skada. Principen om icke-diskriminering innebär vidare att ingen ska utsättas för särbehandling i krig på grund av till exempel religion, etnicitet eller kön. Mördarrobotar programmeras av människor och är till följd av det inte fria från fördomar. Det finns därför risk att vissa grupper blir mer utsatta av mördarrobotar än andra. En mördarrobot är alltså inte bättre än människor på att efterleva principen om icke-diskriminering.

Krigets lagar är skrivna för krigföring som styrs av människor, inte maskiner. Utöver att mördarrobotar kommer ha svårt att respektera den humanitära rätten finns flera andra risker med att förlita sig på att en maskin kan efterleva folkrätten. Enligt folkrätten ska ansvar kunna utkrävas av den som bryter mot krigets lagar eller kränker de mänskliga rättigheterna. Ansvarsutkrävande vid krigsbrott är redan idag svårt. Men den straffrättsliga processen försvåras avsevärt när mördarrobotar fattar beslut utan mänsklig inblandning, då roboten i sig inte kan åtalas för brott. 

Om mördarrobotar börjar användas i krig finns risk för att dess användning kommer strida mot flera grundläggande delar av folkrätten. Att ta bort den mänskliga faktorn ur väpnade konflikter lär alltså inte leda till en förbättrad efterlevnad av krigets lagar, utan snarare till det motsatta. Folkrätten är grundläggande för det internationella systemet och det är viktigt att den inte sätts ur spel. Mördarrobotar bör därför inte få användas.

SKRIBENT

MALIN KARLSSON

decorative image

"Krigets lagar är skrivna för krigföring som styrs av människor, inte maskiner."

Bli Medlem

När du blir medlem i Svenska Freds blir du en aktiv del i vårt arbete för hållbar fred i världen!

Läs mer om oss & vad ett medlemsskap innebär