För bara några månader sedan muckade Julia Cockin Wöhlk från A8, artilleriregementet i Boden, där hon genomgått militär grundutbildning som gruppchef. Utbildningen fick en annan mening efter den 24 februari - i och med Rysslands invasion av Ukraina.

- Vi skulle precis iväg på Nato-övning. Plötsligt var allt så verkligt. Vad ska hända nu? Jag var hela tiden bestämd på att slutföra min utbildning, men att läget förändrades under utbildningen gjorde skillnad i hur jag såg på det jag var en del av, säger Julia Cockin Wöhlk 

När hon mönstrade för två år sedan tänkte en del av henne “aldrig i mitt liv att jag ska göra det här”, det grundade sig framförallt i en stark övertygelse emot vapen och våldsanvändning.

- En annan del av mig tänkte att det var det viktigaste jag kunde göra för min framtid eftersom jag vill arbeta med fredsutveckling. Jag hoppades på att bli placerad någonstans där jag inte behövde hantera vapen så mycket, kanske som sjukvårdare. Men jag hamnade i en befattning med några av de tyngsta vapentyperna. 

I och med placeringen på Artilleriregementet tilldelades Julia sitt vapen ganska tidigt i utbildningen. Hon minns första gången de skulle skjuta på människoliknande figurer.

- Det tog verkligen emot. Vi fick lära oss vart någonstans vi ska träffa och räknade ut vår träffsäkerhet i poäng. Det handlar om hur stor kapacitet du har att skada en annan människa, säger hon. 

Inför Natoövningen så kände hon oro, både inför själva övningen och dess timing, men också inför den framtida krigsplaceringen och beredskapen.

- Jag kunde inte se mig själv delta i väpnad strid i skarpt läge.

Nu, några veckor efter muck vet hon inte vad hon skulle göra om hon skulle bli inkallad till en övning eller i skarpt läget
Jag tycker att ungas perspektiv och tankar har lyfts alldeles för lite i och med de höjda försvarsanslagen och allt med Nato. Det är vi unga som utgör en stor del av försvaret - men vi är många som tror på att det måste finnas en bättre lösning på fred än den militära. Jag fick hjälp med att hantera vapnen och våldet i samtal med pastorn på regementet, det var bra. Jag gick utbildningen bland annat för att få en förståelse för det militära och därmed ha större förtroende och kunskap i en framtida karriär. Jag drömmer fortfarande om att jobba med fredsutveckling. Allra helst på FN.

2018 upphörde Linn Rönnols krigsplacering. Hon gjorde värnplikten 2008 och efter  det blev hon medlem i Svenska Freds för att stötta arbetet för hållbar fred och som en motvikt till det militära. I och med vårens säkerhetspolitiska debatt, höjda försvarsanslag och Nato-frågan väcktes frågor kring att behöva delta i väpnad konflikt och att tvingas bära vapen på nytt hos Linn.

- Under tio års tid var jag krigsplacerad. När jag fick brevet om att den upphört blev jag så otroligt lättad. Nu under våren har jag igen känt ett obehag, givetvis med tanke på alla som drabbas direkt av kriget i Ukraina, men också utifrån min egen situation. 

Linn berättar att hon kände oro över att ha genomgått militär utbildning och att behöva stå till förfogande för försvaret.

- Innan har det inte funnits något reellt hot om väpnad konflikt i Sverige, men plötsligt blev det verkligt. Redan som nittonåring visste jag att jag inte kunde tänka mig att strida, när jag gjorde lumpen handlade det mer om att få lära mig något om mig själv och lära mig att klara mig själv. Jag hade aldrig gjort lumpen om jag tänkte att det fanns en risk att jag behövde delta i väpnade angrepp och använda vapen. 

Julia Cockin Wöhlks och Linn Rönnols gjorde värnplikten 14 år ifrån varandra, men minns båda samma moment som särskilt ögonöppnande under utbildningen.

- Jag minns när vi skulle börja öva strid och när vi började skjuta på människoliknande objekt, jag tror de var gjorda i papp. Det kändes riktigt obehagligt och jag minns att jag alltid gjorde fel.

Linn berättar att hon gjorde klart sin militära grundutbildning för att hon inte gillar att lämna saker oavslutade - men att poängen aldrig var att rusta sig för krig.

- Jag tycker att vi ska satsa på nedrustning och demokrati och lägga pengar på att bygga fred istället för att rusta för krig. Vi behöver förebygga krig genom att stärka demokratirörelser i Ryssland och andra odemokratiska länder. Vi måste tänka mer långsiktigt. 

Som tips till unga som ska göra eller genomgår militär grundutbildning med liknande tankar säger hon att det alltid är bra att reda på vad som gäller och ens rättigheter.

- Jag tyckte också att det kändes väldigt bra att gå med i Svenska Freds. Snart efter lumpen så engagerade jag mig aktivt för fred. Det kändes mycket bättre att göra något sådant än att springa runt i skogen med ett vapen.

SKRIBENT: MAJA LANDIN