Det finns en förväntan på unga att delta i säkerhetsarbetet. I vissa fall blir unga till och med tvingade till det; det yttersta beviset är den återinförda värnplikten. Vissa ungdomar vill och ser fram emot detta, men det gäller inte alla. Många känner oro över att bli kallade, att behöva bära vapen och genomföra militärövningar. Det måste finnas alternativa sätt att bidra till säkerhetsarbetet för dessa unga. Här kan mänsklig säkerhet spela en avgörande roll. 

Begreppet mänsklig säkerhet lanserades av FN år 1994 i syfte att bredda perspektivet på säkerhet. Traditionellt sett har säkerhet betraktats som något territoriellt och militärt, men med mänsklig säkerhet breddadas begreppet för att även inkludera faktorer som demokrati, utbildning och hälsovård. Begreppet belyser att den territoriella synen på säkerhet inte är tillräcklig, och att några av vår tid mest akuta utmaningar, som exempelvis klimatförändringar, sjukdomar och pandemier, eller andra samhälleliga hot, såsom sexism eller rasism, inte går att lösa genom militära medel. 

Att satsa på mänsklig säkerhet skulle erbjuda fler alternativ för unga att delta i säkerhetsarbetet än genom militär värnplikt. Pengar och resurser som idag läggs på militären skulle istället kunna läggas på att erbjuda kurser i demokrati, jämlikhet och hållbar fred för unga. En sådan satsning skulle kunna ge unga en grundläggande sjukvårdsutbildning, eller varför inte göra utbildning om klimatkrisen som en obligatorisk del av alla universitetsutbildningar. Det var när jag gick Fredsakademin som jag fick lära mig om hållbar fred och mänsklig säkerhet, och det gav mig chansen att hålla workshops för gymnasieelever om dessa ämnen. Det blev mitt sätt att bidra till säkerhetsarbetet. 

Det är hur vi tänker på säkerhet som avgör hur vi arbetar med dessa frågor, och tveklöst är det så att dagens ungdomar är de som i framtiden kommer utföra detta arbete. Unga har helt enkelt en avgörande roll i arbetet för fred och för mänsklig säkerhet. Därför måste det finnas fler sätt att bidra till säkerhetsarbetet än genom en militär värnplikt, och inte minst behövs en bredare debatt där även de mänskliga delarna av säkerhetsarbetet får ta plats. För en säkrare framtid måste vi investera i mänsklig säkerhet.