Combined Shape

Argumentationsguide om värnplikten

Hamnar du ibland i diskussioner om värnplikten? Vi hjälper dig! I vår argumentationsguide hittar du våra främsta argument.

Vill du lära dig mer om debatten kring värnplikten och få tips på hur du kan bemöta vanligt förekommande argument om värnplikt? Då är den här argumentationsguiden för dig!

Fredsakademin drivs av Svenska Freds som är emot militarisering och som verkar för hållbar fred i världen och ett säkerhetsperspektiv som utgår från människor rättigheter och trygghet. Sedan värnplikten återaktiverades 2017 har vi fått in allt fler frågor från unga som berörs av värnplikten och från unga som inte vill använda vapen. Det är med dessa utgångspunkter vi gjort denna argumentationsguide som är för dig som vill fördjupa dig i debatten om värnplikten, lära dig mer om hur du kan bemöta vanligt förekommande argument för värnplikten och få tips på argument mot värnplikt.

  • Svenska Freds är emot militarisering, våld och vapen. Vi står upp för allas rätt att slippa bära vapen, utöva våld och delta i krigsförberedelser. Vi är därför kritiska till den rådande politik som tillåter ökade försvarsanslag och militär upprustning, och som tvingar unga att delta i krigsförberedelser. I detta är värnplikten är en viktig del.
  • Svenska Freds mål är inte primärt att kritisera Försvarsmakten som institution, eftersom det i första hand är politiker som bestämmer över myndigheter och resurser. Genom debatt och opinionsbildning vill vi därför främst påverka politiker att satsa på mänsklig säkerhet, diplomati, konfliktförebyggande och fredlig konfliktlösning istället för militär upprustning.

Har du synpunkter eller vill bidra med fler argument? Kontakta fredsakademin@svenskafreds.se  

ARGUMENTATIONSGUIDE

Vapen och våld som konfliktlösning fungerar inte

Långsiktigt hållbar fred kan inte skapas med militära medel. Även om väpnat våld i vissa fall kan användas för att kortsiktigt uppnå ett vapenstillestånd kan det inte bygga fred som håller i längden. För det första finns risker med att använda väpnat våld för att avsluta vapenvåld, eftersom det inte löser de underliggande orsaker som gjort att konflikten blivit väpnad. Dessutom riskerar användande av väpnat våld att skapa t ex ilska eller hämndkänslor hos grupper som i sin tur kan öka risken för att nytt våld bryter ut. För det andra kan inte sådana militära insatser bygga ett samhälle som är fredligt och demokratiskt på sikt, för detta krävs många fler - och andra sorters - insatser.

I ett tillstånd av hållbar fred finns en gemensam övertygelse om att väpnad konflikt är utesluten och att framtida konflikter kan lösas genom samarbete och konflikthantering på fredlig väg. Det finns en delad insikt om att militär styrka och avskräckning inte fungerar som konflikthantering och inte kan skapa långsiktigt stabil fred. Värnplikten förstärker normen om att våldsutövande kan vara nödvändigt och acceptabelt som konfliktlösningsmetod. Vill vi ha hållbar fred bör vi istället främja normer om att våld är uteslutet som konfliktlösningsmetod.

Vapen, våld och krigsförberedelser bidrar inte till säkerhet

När vi pratar om säkerhet i samhällsdebatten brukar det ofta förknippas med ett traditionellt, militärt säkerhetsperspektiv. Det utgår från nationens säkerhet, där nationens gränser ska skyddas från externa militära hot med militära medel. Värnplikten utgår från det militära säkerhetsperspektivet. Värnplikten bygger på antagandet att säkerhet och fred kan garanteras med militära medel, och att väpnat våld är nödvändigt för att hantera konflikter och hot. Detta är en alldeles för smal syn på säkerhet eftersom det finns andra hot än militära angrepp.

Ett annat sätt att se på säkerhet är mänsklig säkerhet, som istället utgår från vad människor behöver för att känna sig trygga och säkra i sin vardag. De kanske största hoten mot människors trygghet såsom pandemier, klimatförändringar, fattigdom och sociala orättvisor kan inte mötas med militära medel. Dessutom är risken större att dessa säkerhetshot faktiskt förverkligas och påverkar människors liv. I den nationella säkerhetsstrategin (som sätter ramarna för hur Sveriges säkerhet ska garanteras) från 2017 framgår att ett “enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt” (sid 17). Trots det investeras allt mer i militär upprustning, eftersom den säkerhetspolitiska debatten idag utgår från ett militärt säkerhetsperspektiv.  

För att uppnå fred behöver vi utgå från ett säkerhetsperspektiv som sätter människors trygghet och rättigheter i fokus.  Mänsklig säkerhet är ett perspektiv som gör det och som lanserades av FN 1994 i syfte att vidga den traditionella synen på säkerhet för bättre kunna hantera och förebygga väpnade konflikter. Vi förebygger väpnad konflikt och våld genom att investera i sådant vi vet bygger fredliga samhällen: jämlikhet, demokrati, samarbete, människors hälsa och trygghet, klimat och mänskliga rättigheter.

Men varför kan vi inte få både militär och mänsklig säkerhet? För det första handlar det om resursfördelning: statsbudgeten - våra gemensamma resurser - fördelas över många olika områden och i nuläget prioriteras ständigt det militära försvaret. För det andra kan de två stå i strid med varandra, t ex har Försvarsmaktens verksamhet en negativ påverkan på klimat och miljö och riskerar därmed att förvärra ett av vår tids största säkerhetshot (läs mer i Svenska Freds rapport Frikortet).

Värnplikten tar resurser från andra viktigare områden

Sveriges statsbudget fördelas på olika utgiftsområden. Genom att lägga mer pengar på det militära försvaret blir det automatiskt mindre till andra områden, inklusive de som relaterar till mänsklig säkerhet. Ett exempel är att Sveriges försvarsbudget år 2021 landade på 71 miljarder kronor, alltså drygt 4 gånger så stor som budgeten till allmän miljö-och naturvård (17 miljarder kronor). Ett annat exempel är Försvarsmaktens beslut att köpa 60 st. nya Jas Gripenplan år 2014 till ett pris på över 30 miljarder kronor; ett JAS Gripenplan hade kunnat bekosta 35 714 st. säkra förlossningar.  Ytterligare ett exempel är hur Sverige satsar allt mer pengar på det militära försvaret medan sjukvården får mindre. Enligt budgetprognosen för 2023 kommer budgeten för försvaret att öka från 71 miljarder kronor (2021) till 94 miljarder kronor, medan sjukvårdens budget minskar från 138 miljarder (2021) till 104 miljarder kronor beräknat till år 2024. Under de kommande åren planeras att försvarsanslaget ska fortsätta höjas, till att nå 2% av BNP, vilket i dagens prisläge skulle innebära 127 miljarder kronor. Sammanfattningsvis ges alltså mer och mer pengar till militären som hade kunnat gå till andra säkerhetsområden, till exempel sjukvård eller klimatåtgärder. Det är helt enkelt oundvikligen så att militära investeringar tar resurser från investeringar i mänsklig säkerhet.

Det är en mänsklig rättighet att slippa bära vapen och delta i krig/krigsförberedelser

Att slippa utöva våld och bära vapen är en mänsklig rättighet. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ska ingen tvingas göra något som inskränker ens trosuppfattning. Trosuppfattning inkluderar även en världsbild eller övertygelse om att våld och vapen är fel. Att unga som inte vill göra värnplikten ändå tvingas till det är därför i strid med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Unga tycker inte att ett starkt militärt försvar är viktigt

Unga, som är de som berörs av värnplikten, prioriterar frågor kopplade till mänsklig säkerhet högt medan frågor om militärt försvar ses som mindre viktiga. Enligt Ungdomsbarometerns rapport från år 2021 uppger unga i åldrarna 15-24 att frågorna sjukvård, klimat och jämställdhet är de allra viktigaste samhällsfrågorna. I jämförelse hamnar ett starkt försvar på plats 16, alltså näst längst ned på listan. Att för få unga sökte till försvaret på frivillig basis var dessutom en av anledningarna till att värnplikten återaktiverades 2017. Unga verkar alltså inte tycka att det är särskilt viktigt varken att göra värnplikten eller stärka det militära försvaret. Trots det tvingas unga ägna flera månader åt värnplikten och allt mer av vår statsbudget satsas på militär upprustning. Det är ett demokratiproblem att ungas vilja, prioriteringar och åsikter inte speglas i politiken. Vi som samhälle bör ge unga möjlighet att engagera sig i och lägga tid på det de tycker är viktiga samhällsfrågor.

Värnplikten har negativa konsekvenser för miljö och klimat

Militära aktiviteter har inte sällan en negativ effekt på klimat och miljö. Ett tydligt exempel är Försvarsmaktens klimatpåverkan. Försvarsmaktens inrikes transporter motsvarar en tredjedel av det civila inrikesflygets utsläpp. Deras verksamhet, precis som militär upprustning i allmänhet, bidrar till klimatförändringar och har negativa konsekvenser för människors säkerhet. Dessutom finns inom detta område ett tydligt demokratiproblem. Försvarsmakten är nämligen undantagna från kravet att myndigheter ska rapportera sin klimatpåverkan och klimatåtgärder till Naturvårdsverket. Det är i allmänhet svårt att hitta information om Försvarsmaktens utsläpp och en stor del redovisas över huvud taget inte. Det gör att medborgare inte ges möjlighet att granska eller få insyn i hur deras skattepengar och röster används - och hur det påverkar klimatet. Detta är i strid med politiska rättigheter, som också är en del av mänsklig säkerhet.

Ett annat exempel är hur Försvarsmaktens övningar vid Vättern har negativ påverkan på mänsklig säkerhet. 2019 fick Försvarsmakten beviljat av mark-och miljödomstolen att utöka sin verksamhet. Tex har antalet beviljade skott per år ökat från 1000 till 69 000. Ammunitionen som hamnar i vattnet innehåller tungmetaller, vilket har negativa konsekvenser för Vätterns ekosystem och därigenom även människors säkerhet. Tex innehåller fiskarna förhöjda halter av miljögifter, vilket är farligt för människor att äta. Även om vi i dagsläget vet väldigt lite om hur ammunitionen påverkar tex dricksvattnet och människors hälsa finns flera framtida risker i takt med att metallerna fräts sönder  och orsakar blyutsläpp. År 2014 framkom dessutom att PFAS-ämnen (kemikalier som är skadliga för natur och människor) från brandskum i samband med militärövningar hamnat i Vättern. Vättern är en viktig vattentäkt och ger idag vatten till en kvarts miljon människor.  Försvarsmaktens verksamhet vid Vättern är alltså skadligt för ekosystem och därmed även människors hälsa.

Värnplikten är en del av en farlig trend av global militär upprustning

Återaktiverandet av värnplikten är en del av Sveriges militära upprustning som i sin tur är del av en global upprustningstrend. Många länder lägger allt mer resurser på militär och krigsförberedelser. Värnplikten kan alltså ses som en del av en s.k. upprustningsspiral. En upprustningsspiral innebär lite förenklat att land A investerar mer i sin militärmakt, rustar upp, för att avskräcka land B från att attackera. Land B känner sig då i underläge och investerar i sin militärmakt, vilket får land A att känna sig hotat och i behov av ännu mer upprustning. Det är alltså en eskalering av upprustning som leder till spänningar och misstro, och ökar risken för att väpnad konflikt bryter ut.

Ökad militär upprustning ökar risken för väpnat våld, vilket det finns flera historiska exempel på. Ett tydligt exempel är kapprustningen mellan länder innan första världskriget. Under slutet av 1800-talet började länder ingå i militära allianser för att förbereda sig för krig , vilket gjorde att en från början liten konflikt snabbt skulle dra in många fler länder. Med facit i hand vet vi att “skotten i Sarajevo” utlöste ett flera år långt krig med många inblandade länder och mycket mänskligt lidande. Ett nyare exempel är hur spänningen mellan USA och Iran bidrog till att Iran av misstag sköt ned ett passagerarplan i januari 2020. Incidenten ägde rum fem dagar efter att USA:s regering godkänt den drönarattack som dödade den iranska generalen Qasem Soleimani. Misstaget hade troligen inte hänt ifall det inte funnits en pågående militär upprustning och spänning mellan de två länderna.

Värnplikten är exkluderande

Det är inte alla unga som får göra värnplikten. Exempelvis får inte unga med vissa sjukdomar och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar mönstringsunderlaget hemskickat till sig från Plikt-och prövningsverket, ifall myndigheten känner till dessa. Unga utan svenskt medborgarskap får heller inte göra värnplikten.

Värnplikten utgår från en smal norm för hur individer måste vara för att bidra till säkerhetsarbetet, exempelvis att det krävs fysisk styrka. Men det finns många sätt att bidra till freds-och säkerhetsarbetet, och alla unga kan vara med på något sätt. Till exempel kan du som ung bli medlem i en organisation som jobbar med freds-och säkerhetsfrågor, utbilda dig på universitetet (till exempel läsa freds- och konfliktstudier, internationella relationer, eller utvecklingsstudier/globala studier), skriva artiklar och delta i poddar, skriva mejl till politiker, delta i demonstrationer eller prata med folk i din närhet om fred och säkerhet.

Vapen och våld bör inte normaliseras

Återinförandet av värnplikten är en del av ökad militarisering. Militarisering kan beskrivas som en process där militära tankesätt, normer och attribut blir allt mer normaliserat. Det handlar om att militären, inklusive våldsutövning och vapen, anses vara en naturlig del av vårt samhälle. Exempel på detta är allt från militärmönster på kläder och leksaksvapen till att institutioner i samhället anammar ett militärt tankesätt.  Militariseringen av samhället är farlig och destruktiv, eftersom den bidrar till att upprätthålla normer om att våld och vapen är acceptabelt. När vi genom värnplikten tränar unga i att använda dödligt våld mot andra människor förstärker vi idén om att våld är acceptabelt och kan användas för att lösa konflikter. En del av militariseringen är också att de som kritiserar t ex vapenindustrin eller värnplikten (och istället vill satsa på fredlig konfliktlösning och samarbete) utmålas som naiva och löjliga. Men vill vi ha ett långsiktigt fredligt samhälle måste vi också främja fredliga normer. Istället för att stärka normen att vapen och våld är okej, bör vi främja normen att konflikter kan lösas på fredlig väg.

Värnplikten förstärker stereotypa könsnormer

Den militära synen på säkerhet är präglad av militariserade, maskulina normer. Sådana normer handlar dels om att makt, kontroll och våld är “normalt” och gångbart som konflikthanteringsmetod. Dessa normer är skadlig och exkluderar många (även män) som inte passar in. Militarism bygger även på föreställningen av “vi och dem” där  det traditionellt har  inneburit  att fysiskt starka män förväntas beskydda den övriga befolkningen (vi) genom sitt våldskapital (mot dem), något som i feministisk teori kallas “den maskulina beskyddarlogiken”. 

Dessutom förstärks stereotypa könsnormer eftersom det militära säkerhetsperspektivet ofta framställs som rationell och hård (vilket är stereotypt kodade maskulina adjektiv) och militära frågor anses ofta viktiga och allvarliga. Samtidigt kallas mänsklig säkerhet naiv, mjuk och irrationell (vilket är stereotypt kodade feminina ord) och frågor kopplade till detta får inte samma prioritet. I Försvarsmaktens reklam får vi veta att kön inte spelar roll utan att även kvinnor välkomnas som soldater, bara de har rätt egenskaper. Egenskaperna som efterfrågas är dock stereotypt maskulina: tuffhet, fysisk styrka och rationalitet. Dessutom får kvinnor trots detta utstå kränkningar och trakasserier i Försvarsmakten. Läs mer om sexismen inom Försvarsmakten här.

Mer läsning:
https://www.svenskafreds.se/upptack/forsvars-och-sakerhetspolitik/pax-bakom-varumarket-forsvarsmakten/ 

https://www.svenskafreds.se/upptack/fred-och-sakerhet/kampen-om-ungas-intressen/

MEN: Unga lär sig många viktiga saker i värnplikten så som samarbete och överlevnad och får självförtroende

Många beskriver att det bästa med värnplikten är skogen, vännerna och identitetsutforskandet. Det finns alltså många unga som ser flera värden med att göra värnplikten.  Men om  dessa värden saknar koppling till det militära finns stora möjligheter att andra platser/institutioner (som inte inkluderar vapen, våld och krigsförberedelser) kan ge samma värden. 

Det finns även vuxna som tycker att unga borde göra värnplikten för att bli disciplinerade och självständiga. Det finns dock många sätt att bli en mogen, strukturerad person som kan ta hand om sig själv; genom familjens uppfostran, utlandsresor, studier, arbete, sport, friluftsliv och lägerverksamhet. Att unga behöver göra värnplikten för att lära sig bädda sängen och städa är inte ett särskilt starkt argument för varför värnplikten är viktig.

MEN: Värnplikt är väl bättre och mer inkluderande än yrkesmilitär?

Många anser att det är viktigt att försvaret har folklig förankring och inkluderar en bredd av medborgare. Vissa menar att värnplikten gör försvaret mer jämställt och allmänt mer inkluderande än yrkesmilitär. Detta argument är dock svagt. För det första är våld, vapen och krig aldrig okej - oavsett vem som är utövare. Att t ex kvinnor också krigar gör inte att krig blir bra eller legitimt. Inte heller gör en större mångfald i försvaret att det blir okej att tvinga unga till krigsförberedelser, våld och vapenanvändning. Alla unga har rätt att slippa detta och ska själva få välja hur deras framtid ska se ut. Läs mer om Svenska Freds syn på ungas rätt att slippa vara en del av det militära systemet här.

För det andra är det ganska få som till slut kallas till värnplikt och den utvalda gruppen är inte särskilt varierad. I och med att Försvarsmaktens rekryteringsprocess sållar fram dem med specifika egenskaper såsom fysisk styrka, utesluts många som inte passar in i den mallen. Hur inkluderande är det att vissa inte ens får chansen att mönstra, till exempel unga med funktionsvariationer eller utan svenskt medborgarskap? Dessutom är det svårt att veta om det verkligen är någon skillnad på dem som ansökte och kom in när värnplikten låg vilande (2010-2017) och de som nu kallas till värnplikt, när det gäller deras personliga skäl att göra värnplikten.

För det tredje är det viktigt att se till varför försvaret vill inkludera fler grupper. Försvarsmakten vill gärna framstå som progressiv och inkluderande genom att inkludera kvinnor, HBTQI+personer och andra grupper i sin marknadsföring. Men det är representanter från grupperna som har kämpat för de rättigheter de har, inte Försvarsmakten. Genom att framställa sig själv som t ex en HBTQI+rättighetskämpe skapar Försvarsmakten ett narrativ att militär makt behövs för att kämpa för rättigheter och målar över arbetet som civilsamhällesorganisationer gör genom att göra sig själva till hjältar. Dessutom är inkluderingen mest symbolisk. Militära institutioner är fortfarande i grunden patriarkala, imperialistiska och på andra sätt problematiska. Att göra kvinnor, HBTQI+personer och icke-vita till en del av försvaret, ändrar inte de fundamentala problemen med militären. Det är till exempel ingen garanti för att förhindra diskriminering och sexuella trakasserier.

MEN: Hur ska vi kunna försvara Sverige mot krig eller militära angrepp? Är det inte naivt att tro att vi kan rusta ned med tanke på det försämrade säkerhetspolitiska läget?

Enligt den nationella säkerhetsstrategi från 2017 anses “enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt.” Vad vi dock vet är reella hot - som inte bara är sannolika enligt säkerhetsstrategin utom dessutom redan närvarande - är klimatkrisen och pandemier. Dessa säkerhetshot kan inte bemötas av återinförd värnplikt och allmän militär upprustning, utan kräver tex klimatsatsningar och stärkt sjukvård och välfärd.

Vissa menar att det är bra att Sverige har ett starkt försvar för att vi avskräcker andra från att attackera oss militärt. När vi rustar upp för att avskräcka bidrar vi dock till en upprustningsspiral, där ingen vill känna sig i underläge och därför rustar upp ännu mer när grannländerna gör det. Det som sägs fungera som avskräckning leder egentligen till ökad misstro, spänning och större risk för att väpnad konflikt faktiskt bryter ut. Istället för att satsa på avskräckning genom militär upprustning, bör vi satsa på att förebygga väpnade konflikter med metoder som vi vet fungerar. Dessa metoder är exempelvis investeringar i mänsklig säkerhet (klimat, hälsa, demokrati, jämlikhet), samarbete och diplomati.

MEN: Man tvingas ju göra andra plikter också, tex betala skatt

Det är svårt att jämföra värnplikten med andra plikter. I ett demokratiskt samhälle finns naturligtvis skyldigheter och förväntningar på medborgare. Generellt är det sådant vi  medborgare “får tillbaka” från staten, exempelvis betalar vi skatt för att få samhällstjänster som sjukvård och skola. Så är inte fallet med värnplikt eftersom det inte ens är säkert att vi i och med den får fred och säkerhet tillbaka. Tvärtom gör det oss osäkrare, eftersom vi blir en del av en upprustningsspiral som ökar spänningar och risken för väpnat våld. Det hade därför varit rimligare och mer resurseffektivt att lägga pengar på det vi vet gör oss säkra och sånt som vi vet förebygger väpnade konflikter. 

Värnplikten är unik även på andra sätt. Värnplikten är en plikt som till viss del återinfördes med anledning av att inte tillräckligt många ville söka sig till försvaret på frivillig basis. Det resonemanget hade knappast varit acceptabelt i andra situationer (exempelvis att tvinga folk att utbilda sig till lärare pga lärarbrist). Denna plikt är dessutom unik på så sätt att den inkluderar plikten att bära vapen och utöva våld, vilket ingen människa ska behöva tvingas till.

MEN: Försvarsmakten gör många bra saker, tex hjälper till vid katastrofer. Är Svenska Freds emot det också?

När vi ger militären resurser för att hantera kriser som inte är militära bygger det på en militariserad syn på säkerhet, där vi litar på att alla slags säkerhetshot kan bemötas av militären. Men i själva verket är militären inte ämnad att hantera alla slags säkerhetshot (hot mot vår hälsa, klimatkrisen, förtryck och hat osv) och bör därför inte ägna sig åt det. Alla åtgärder för mänsklig säkerhet är självklart bra. Det är dock mer effektivt att ge resurser till de som faktiskt jobbar med dessa säkerhetshot , till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Att investera pengar i militär verksamhet och utrustning som i slutändan används civilt är onödigt. 

Dessutom är utrustning och kompetens som är utvecklad för militära syften inte alltid bra i civila sammanhang. Även om militära helikoptrar och tält kan hjälpa till vid skogsbränder och pandemier så saknar de i flera fall den funktion som krävs för det civila syftet, eftersom de inte är gjorda för dessa.  Det är mer resurseffektivt att istället investera i helikoptrar som är skapade för att hantera skogsbränder och tält som är skapade för att bedriva sjukvård.

MEN: Vad är alternativet?

Alternativet för politiker är att investera de ökade försvarsanslagen i mänsklig säkerhet, alltså klimat, hälsa, förebyggande av diskriminering och extremism, etc. Det skulle skapa en tryggare och säkrare tillvaro för människor i Sverige och världen. Ett konkret alternativ till värnplikten skulle kunna vara ett slags grundutbildning i mänsklig säkerhet där medborgarna får verktyg för att förebygga konflikter, hantera dem fredligt och att agera i krissituationer. Det går också att tänka sig en plikt att engagera sig i samhället (t ex hjälpa organisationer som arbetar med viktiga samhällsfrågor), men att det är fritt att välja hur. 

Alternativen för alla unga som vill bidra till fred och säkerhet redan nu är många! Unga kan till exempel informera sig och läsa på, diskutera fred och säkerhet med vänner och familj, utbilda sig i freds-och säkerhetsfrågor på universitetet, engagera sig i en organisation som arbetar med dessa frågor, mejla politiker och dela ett inlägg om fredsfrågor i sociala medier. Inom Svenska Freds kan unga skriva artiklar i Fredstidningen PAX, vara med och göra Fredspodden och söka till Fredsakademins ledarskapsutbildning.

MEN: Om jag tycker värnplikten verkar spännande, vad spelar det för roll om jag har gjort den?

Det spelar roll både för dig och för samhället. För dig som individ är det viktigt att förstå att värnplikten inte är en isolerad utbildning utan ett första steg i att vara en del av det militära systemet. Du som gjort värnplikten blir efter godkänd genomförd militär grundutbildning krigsplacerad, vilket betyder att du får en befattning i händelse av höjd beredskap eller krig. I och med din krigsplacering kan du bli kallad till repetitionsutbildning, alltså militärövningar. Det är en långsiktig förpliktelse som du inte så lätt kan ta dig ur om du ångrar dig. Läs mer om det här.

För samhället innebär det att värnplikten fortsatt ses som ett prioriterat och viktigt sätt att engagera sig för fred och säkerhet. Till exempel kan du bli kallad att delta i militärövningar med NATO-länder, vilket sänder signaler till andra länder om att Sverige rustar upp och förbereder sig  för krig (vilket i sin tur leder till en upprustningsspiral och ökad risk för väpnad konflikt). Genom att unga visar att de inte är intresserade av värnplikten kan vi påverka politiker att tänka om kring militärens roll och hur vi borde arbeta för en fredligare och säkrare värld. 

MEN: Om jag gör värnplikten får jag chansen att sen utbilda mig i ledarskap, tex bli officer

Det finns många sätt att utveckla sitt ledarskap och bli en bra ledare, utanför det militära systemet. Militären har inte ensamrätt på att utbilda ledare och inte heller på att tolka vad som är gott ledarskap i alla situationer. Det militära synen på hur ledarskap ska se ut är väldigt specifikt och hierarkiskt och därför inte bäst anpassat för alla tillfällen. Andra sätt att utveckla sitt ledarskap är till exempel genom lagsport, engagemang i organisationer och uppdrag i styrelser.

Är du ung och vill veta hur du kan bli en bra ledare? Det finns flera ledarskapsutbildningar för unga, bland annat Fredsakademins där unga lär sig leda workshops i fred och säkerhet.

Bli Medlem

När du blir medlem i Svenska Freds blir du en aktiv del i vårt arbete för hållbar fred i världen!

Läs mer om oss & vad ett medlemsskap innebär