Du har fått brevet för att du fyller 18 år i år och är en av dem som kan kallas till mönstring. Plikt- och prövningsverket som skickat brevet vill få in information om dig, det kallas för mönstringsunderlag och du måste svara på ungefär 40 frågor om dig själv. Om du inte vill mönstra eller göra värnplikt skriver du det i formuläret. Om du inte skickar in formuläret kan du få betala vite, ett slags böter.

Även om du inte kallas till mönstring när du är 18 år så kan det i vissa särskilda fall vara så att du kallas till mönstring senare i livet. Detta då det finns en skyldighet att mönstra fram till det år du fyller 24. Detta skulle kunna bli aktuellt om omvärldsläget försämras och politiker bedömer att fler behöver kallas till värnplikt. 

Att du inte fått brevet kan bero på att du inte är svensk medborgare eller att du har en funktionsnedsättning eller sjukdom som Plikt- och prövningsverket känner till. Om du vill få en förklaring till varför du inte fått brevet kan du ringa eller skriva till dem. I Fredsakademin och Svenska Freds är alla välkomna, oavsett funktionsnedsättning eller inte. Läs mer om hur du kan engagera dig här.

Om du inte vill göra värnplikt är det bästa att skriva det redan när du får brevet från Plikt- och prövningsverket. Om du kallas till mönstring ändå behöver du säga det igen när du mönstrar. Om det går så långt att du väljs ut för att göra värnplikt och kanske till och med hinner börja är det svårt att hoppa av. Läs mer om hur du gör då under "Jag vill hoppa av". 

Om du inte vill göra värnplikt för att du inte vill bära vapen eller delta i det militära systemet kan du ansöka om vapenfri tjänst. Det kan du göra redan när du fått mönstringsunderlaget. Det är bra att ansöka om vapenfri tjänst så snart som möjligt om du vet att du inte kan tänka dig att bära vapen. Du kan läsa mer om det här.

Om du kallas till mönstring måste du gå dit, annars kan du få en sorts böter som kallas vite. Om du inte vill göra värnplikt ska du säga till när du blir intervjuad när du mönstrar. Du kan kontakta oss om  du har frågor eller känner dig orolig inför att du ska mönstra. Hör av dig till fredsakademin@svenskafreds.se så hjälper vi dig.

På mönstringen får du göra flera olika prov, såsom exempelvis ett skriftligt prov, syn-, hörsel- och styrketest och en intervju med en psykolog. Efteråt går Plikt- och prövningsverket igenom resultaten och ger dig besked om du valts ut att göra värnplikt, vad du ska utbildas till och när du ska påbörja din värnplikt. Om du inte vill göra värnplikt ska du säga det under intervjun med psykologen.

Om du påbörjat värnplikt men insett att du inte vill använda vapen, kan du ansöka om att vara vapenfri. Om du får ansökan beviljad behöver du inte göra värnplikt med väpnat inslag. Om du mår fysiskt eller psykiskt dåligt av att göra värnplikten har du också rätt att ansöka om avbrott. Du kan läsa mer om det här. Andra skäl till att avbryta värnplikten kan vara studier, jobb eller familjeskäl. Om du mår psykiskt dåligt av att göra värnplikten är det jätteviktigt att du tar hjälp, till exempel av Hjälplinjen,  Mind – Självmordslinjen eller 1177 – Om du har självmordstankar. Du kan också få stöd och råd av oss.

Om du hoppar av värnplikten helt och hållet eller utan att ha fått tillåtelse kallas det för totalvägran. Du kan straffas för det, antingen med böter eller med fängelse. Svenska Freds har en fond som heter Kampfonden som stöttar totalvägrare och vapenvägrare. Läs mer om Kampfonden här. Du kan också få stöd och råd av oss genom att kontakta fredsakademin@svenskafreds.se.

Om du kallas till mönstring för värnplikt men inte vill använda vapen, kan du ansöka om vapenfri tjänst på Plikt- och prövningsverkets hemsida. För att du ska beviljas vapenfri tjänst behöver du förklara att du har en ”allvarlig personlig övertygelse”. För att din personliga övertygelse ska räknas som “allvarlig” behöver du förklara att du aldrig kan tänka dig att använda vapen mot någon, inte ens som självförsvar eller för att skydda någon annan. Läs mer om hur du ansöker om vapenfri tjänst här, eller kontakta oss på fredsakademin@svenskafreds.se för att få stöd och råd i hur du fyller i ansökan. Vi har lång erfarenhet av att hjälpa dem som inte vill bära vapen och var med och såg till att rätten till vapenfri tjänst infördes.

Om du vägrar att använda vapen utan att ha fått tillåtelse kallas det för vapenvägran. Du kan straffas för det, antingen med böter eller med fängelse. Svenska Freds har en fond som heter Kampfonden som stöttar totalvägrare och vapenvägrare. Läs mer om Kampfonden här.

Utöver grundutbildning och det som ofta kallas lumpen består värnplikten av repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Du som har genomfört militär grundutbildning med värnplikt blir därför krigsplacerad inom det militära försvaret och kan kallas in för repetitionsutbildningar eller för att tjänstgöra under krig eller höjd beredskap. 

Repetitionsutbildning innebär att du som gjort klart din grundutbildning och är krigsplacerad inom det militära försvaret kan kallas in för övning eller utbildning. Detta i syfte att öva på att upprätthålla din egen, och genom det också krigsförbandets, stridsförmåga. Som mest kan du kallas till repetitionsutbildning två gånger om året, under totalt maximalt 34 dagar. 

Du som är krigsplacerad kan också kallas in till beredskapstjänstgöring i en situation av höjd beredskap, eller till krigstjänstgöring i en situation av krig, i syfte att bidra till det militära försvaret. Politiska beslut avgör när det är höjd beredskap eller krig. 

Att vara värnpliktig innebär alltså mer än att ”göra lumpen”, det vill säga militär grundutbildning. Du som är krigsplacerade är skyldig enligt lag att delta om du kallas in för övningar eller tjänstgöring och kan straffas med böter eller fängelse om du inte deltar.

Din krigsplacering gäller till och med tio år efter ditt senaste övnings- eller tjänstgöringtillfället, men som längst till och med det år du fyller 47.

Om du gjort lumpen och efter det insett att du inte vill bära vapen kan du ansöka om vapenfri tjänst. Då kan du inte längre kallas till repetionsutbildning eller krigs- och beredskapstjänstgöring som inkluderar vapenbruk inom det militära försvaret. Läs mer om vapenfri tjänst här, eller kontakta fredsakademin@svenskafreds.se om du har frågor om din krigsplacering eller har kallats till repetionsutbildning. 

Sveriges Natomedlemskap har väckt frågor om hur värnpliktiga kommer att påverkas, och om värnpliktiga kan skickas utomlands för att delta på Natouppdrag. Det har inte kommit några tydliga besked kring exakt vad som ska gälla än, men det finns tre situationer där det skulle kunna bli aktuellt för värnpliktiga att skickas utomlands.
Dessa tre situationer handlar om att:
1. Delta i militära övningar tillsammans med Nato och andra Natoländer.
2. Delta i Natotrupper för att bevaka Natos territorium i fredstid som en del av Natos avskräckande arbete.
3. Strida för Nato om Nato skulle hamna i krig.

Att delta i militära övningar utomlands är något som görs redan idag, men som kan bli mer aktuellt och ske oftare eftersom Sverige har blivit medlem i Nato. Både du som gör värnpliktens militära grundutbildning, eller lumpen som det ofta kallas, och du som är krigsplacerad efter lumpen kan kallas in för att delta på detta. Enligt lag är du skyldig att delta på detta om du kallas till det, eftersom det kan ses som viktigt för din militära grundutbildning eller som en del av repetitionsutbildning för krigsplacerade värnpliktiga. 

Exakt vad som ska gälla för punkt två och tre är inte helt klargjort än. Men exakt vad som ska gälla och om detta är möjligt med gällande lagstiftning finns det ingen klarhet i. Framförallt råder oklarheter i om värnpliktiga kan bli skyldiga att tjänstgöra utanför Sveriges gränser i fredstid. Lagen säger att värnpliktiga får användas för att försvara Sverige, och eftersom Sverige nu är medlem i Nato finns det de som säger att försvar av Sverige också är att försvara Nato. Mycket pekar också på att värnpliktiga kommer behövas om Nato skulle hamna i krig. Detta gäller dock krigsplacerade värnpliktiga, det vill säga de som gjort värnpliktens militära grundutbildning och som kan kallas in för tjänstgöring vid krig eller höjd beredskap. Politiker har sagt att du som gör militär grundutbildning, alltså lumpen, inte kommer att kallas in för sådana uppdrag. Däremot kan det komma att beröra dig som är krigsplacerad. 

Vi vet att det finns många som känner oro kring detta, och som tycker att det är skillnad på försvara Sverige och att försvara Nato.  Vi, Svenska Freds, kräver därför att det fastställs att ingen genom plikt ska kunna tvingas att skickas utomlands mot sin vilja. Vi har också utrett frågan i kapitel 6 i vår rapport Sverige i Nato, som du kan läsa här. Politiker har sagt att de ska titta närmare på lagstiftningen och göra en utredning för att fastställa vad som ska gälla. Det är något vi bevakar och följer. 

Hör av dig till oss på fredsakademin@svenskafreds.se om du har frågor kring hur Sverige Natomedlemskap kan påverka dig eller om du är orolig för att skickas utomlands på Natouppdrag mot din vilja.

Totalförsvarsplikt innebär att alla svenska medborgare i åldrarna 16-70 är skyldiga att bidra till att försvara Sverige i en situation av krig. Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Du som inte gjort värnplikten omfattas alltså ändå av totalförsvarsplikten. 

Du som inte gör värnplikt kan komma att kallas till civilplikt framöver eftersom att den återaktiverats. I nuläget kallas dock få personer inom framförallt räddningstjänst. Du kan också omfattas av allmän tjänsteplikt. Det handlar till exempel om att du är skyldig att hjälpa till om Sverige hamnar i krig eller kris. Om du arbetar inom en ansedd viktig samhällsverksamhet kan du till exempel bli skyldig att fortsätta gå till ditt arbete under höjd beredskap eller krig för att säkerställa att samhället fortsätter att fungera. Yrken som anses samhällsviktiga handlar bland annat om yrken inom skola och sjukvård. Allmän tjänsteplikt kan också innebära att du behöver hjälpa genom att dela ut mat eller vatten, alternativt bli förflyttad till annat arbete för att bidra till att samhället fortsätter att fungera.

Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten och kan ses som den civila motsvarigheten till den militära värnplikten. Totalförsvaret består av det militära försvaret och av det civila försvaret. Det civila försvarets syfte är att säkra samhällets kritiska funktioner under kriser eller krig. Du som gör civilplikt kan tilldelas olika uppgifter inom samhällsviktiga sektorer, men med vissa begränsningar. Du som gör civilplikt får inte involveras i direkta stridsuppgifter, med undantag för ordnings- och bevakningsuppdrag. Detta innebär att civilpliktiga kan bidra till samhällets beredskap och motståndskraft utan att delta i militära operationer.

Det är regeringen som beslutar inom vilka verksamhetsområden civilplikt ska tillämpas. Regeringen har för närvarande aktiverat två specifika sektorer: Räddningstjänsten och Elförsörjningen men kan komma att utvidgas till andra samhällskritiska verksamhetsområden i framtiden.

Alla personer som är bosatta med medborgarskap i Sverige mellan 16 till 70 år omfattas av totalförsvarsplikten och kan därför kallas till civilpliktsutbildning och  bli krigsplacerade inom det civila försvaret. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) planerar att kalla ungefär 1000 personer till repetitionsutbildning inom civilplikt för räddningstjänsten. Utöver dessa 1000 personer kommer ytterligare individer att utredas och potentiellt kallas till framtida utbildningsomgångar. Samtidigt ska Svenska kraftnät som ansvarar för energiförsörjningen utbilda 1000 personer under perioden 2025-2028 för att kunna krigsplaceras som civilpliktiga inom energiförsörjningen.

Civilplikt är inte nödvändigtvis en vapenfri tjänstgöring. Personer som fullgör civilplikt kan i vissa fall behöva hantera vapen, men med tydliga begränsningar. Lagen säger att civilpliktiga inte får delta i verksamhet som innefattar direkta stridsuppgifter men kan dock tilldelas uppgifter relaterade till att upprätthålla ordning samt utföra olika typer av bevakningsuppdrag.

Svenska Freds erbjuder stöd till dig som tror på fredlig konflikthantering och som inte vill delta i det militära systemet. Om du behöver ytterligare stöd kan du alltid kontakta oss på fredsakademin@svenskafreds.se

Skulle du straffas för att vapenvägra finns det möjlighet att söka pengar från Kampfonden för frigörelse från militarismen.

Genom Fredsakademin kan du engagera dig på flera sätt. Du kan bland annat gå vår freds- och ledarskapsutbildning och bli fredscoach, delta i redaktionen för Fredspodden eller fredstidningen PAX, gå med i någon av våra lokalföreningar eller engagera dig tillsammans med andra och starta en fredsgrupp.

Besök gärna vår sida kom igång för att få tips på hur du kan engagera dig eller kontakta oss så kan vi hjälpa dig att komma igång.